Dagmar seems to have been a positive force at the psychiatric hospital of Säter. Her drawings which are colourful and slightly childish are full of intense and bright comments on the world, combining the mundane with the spiritual. Mostly working with felt tip pens on random pieces of paper, she was known to often give away her drawings as gifts and many of these are not know where they ended up as they were given to former staff at the hospital who lived around the municipality of Säter. She also made many thank-you drawings, in particular to the owners and staff of the little shop at the hospital. 

On one postcard adressed but not sent to a person called Ann-Kristin she calls herself by the name Bernadotte, the Swedish royal family. Dagmar instead has written the address as ”Vår by (our village community), Säters Sjukhus, Säter”  implying that she felt a bond and connection to the staff and patients of the hospital grounds. 

Svenska:

Dagmar verkar ha varit en uppmuntrande positiv kraft på Säters psykiatriska sjukhus. Hennes teckningar som är färgglada och lätt barnsliga är fulla av intensiva och ljusa kommentarer om världen, som kombinerar det vardagliga med det andliga. Arbetade mest med tuschpennor på slumpmässiga papperslappar, hon var känd för att ofta ge bort sina teckningar i present och många av dessa vet inte var de hamnade då de gavs till tidigare personal på sjukhuset som bodde runt om i kommunen. Säter. Hon gjorde också många tackteckningar, särskilt till ägarna och personalen i den lilla butiken på sjukhuset.

På ett vykort riktat men inte skickat till en person som heter Ann-Kristin kallar hon sig för Bernadotte, den svenska kungafamiljen. Dagmar har istället skrivit adressen som ”Vår by, Säters Sjukhus, Säter” vilket antyder att hon kände ett band och en anknytning till personal och patienter på sjukhusområdet.